De allra flesta av oss kan visa tendenser till medberoende ibland, men det är när man börjar göra våld på sig själv och de egna principerna som medberoendet blir en problematik i sig själv. Medberoende handlar inte uteslutande om hur man förhåller sig till någon med ett missbruk, men i just en sådan situation blir dynamiken ofta extra problematisk.
Relationer är en viktig del av människors liv. Vi söker efter kontakt, kärlek och stöd från andra. Men ibland kan dessa relationer bli ohälsosamma, och vi kan hamna i ett tillstånd av medberoende. Medberoende handlar om ett beteendemönster där en person ger så mycket av sig själv till en annan person att de tappar bort sin egen självständighet och identitet. Det kan leda till en mängd negativa konsekvenser såsom stress, ångest, depression och eget missbruk. Samtidigt fastnar den medberoende lätt i perspektivet att "bara vilja hjälpa till".
Medberoende är ofta förknippat med missbruk av olika slag. En person som har en nära relation med t.ex. en alkoholist kan i medberoendet börja agera som alkoholisten, genom att förneka, rationalisera, försvara eller bagatellisera den andres beteende. Den medberoende gör avkall på sina egna behov till förmån för den andres begär.
Ett medberoende kan även uppstå i relationer där det inte finns missbruk med i bilden – det kan förekomma i alla typer av relationer. Det kan handla om att göra ett osunt avkall på egna behov för att stödja någon som inte mår bra, eller att vara rädd för att konfrontera problem i en relation av rädsla för att förlora den andra personen. Det som skiljer beteendet från ren omtänksamhet är att det blir destruktivt för en själv, och ibland också för den andra parten. Man talar ibland om "möjliggörare", d.v.s. en person som i sina försök till hjälpsamhet faktiskt bara hjälper den andra personen att upprätthålla sitt destruktiva beteende. Som genom att stötta en alkoholist ekonomiskt, eller be andra om ursäkt å alkoholistens vägnar.
Symtom på medberoende kan inkludera en känsla av att man är fast i en ohälsosam relation, att man ständigt söker efter bekräftelse och acceptans från den andra, och att man känner sig ansvarig för dess känslor och beteenden. Medberoende kan visa sig genom en överdriven anpassning till någon annan, då det egna måendet hela tiden är beroende av den andres situation. Beteendet är både psykiskt och fysiskt utmattande och leder inte sällan till psykisk ohälsa, samtidigt som andra närstående i sin tur kan drabbas.
I säkerhetsgenomgången på flyg brukar kabinpersonalen säga att man måste sätta på sig masken själv innan man hjälper någon annan. Gör man inte det riskerar båda bli utan syre. Det fungerar på liknande sätt när en närstående mår dåligt.
För att bryta mönstret är det viktigt att först erkänna att man är en del av en osund relation – oavsett om det handlar om en kollega, vän, förälder, syskon, partner eller ens eget barn. Det kan också innebära att man behöver söka hjälp utifrån, som från en terapeut eller självhjälpsgrupp, för att lära sig bättre förstå det egna beteendet, sina egna behov och för att lära sig sätta gränser.
För att bryta mönstret behöver man öva sig i att uttrycka sina egna känslor och behov. Det kan vara en lång och svår process, men det är en viktig del av att bygga hälsosamma relationer. Det är också viktigt att arbeta med sin självbild och självkänsla så att man inte hamnar i samma situation på nytt.
Sammanfattningsvis kan medberoende leda till en mängd negativa konsekvenser för både en själv och ens relationer till andra, och det första steget ur ett medberoende är att uppmärksamma och erkänna att man har ett problem. Det finns bra hjälp och stöd att få, inte minst via självhjälpsgrupper som Al-Anon och Alateen. Medberoende har uppmärksammats alltmer på senare år så det finns gott om bra information om man söker sig vidare på nätet. Det finns också andra bra källor till information som boken "Djävulsdansen" och Medberoendepodden.