Har de tappat förståndet?

För ett par veckor sedan skrev vi ett inlägg om vad som kan utgöra ett problematiskt drickande, i vilket vi kort nämnde att Socialstyrelsen var på väg att ändra riktlinjerna avseende gränsen för riskbruk. Just denna förändring förväntade vi oss skulle gå under radarn, men ack så fel man kan ha.
För att svara på frågan i rubriken – har Socialstyrelsen tappat förståndet? Svaret är nej. Socialstyrelsen har bland mycket annat i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården, vilket inkluderar beroendevården. Förändringarna i riktlinjerna (som är evidensbaserade), var alltså inte riktade till gemene man, utan till vården, som även ska göra en samlad bedömning på individnivå (något som medierna ”missade” att nämna i sin rapportering). Syftet var att ge en rekommendation om när vården ska erbjuda möjlighet till hjälp i någon form, vilket i sin enklaste form handla om ren information. Är detta ett problem? Knappast, eftersom alldeles för få som behöver hjälp erbjuds den idag. Betyder det att alla som dricker mer än 10 enheter i veckan, eller 4 per tillfälle, har alkoholproblem? Nej, det betyder det inte.
Vad vi däremot vet är att ca 800 000 svenskar befinner sig någonstans på skalan Skadligt bruk–Beroende. Därtill bedömer fackliga organisationer att ca var 5:e yrkesarbetande har ett problematiskt drickande (i vilket riskbruk alltså ingår). Allt detta handlar om våra dryckesmönster på gruppnivå, vilka utgör ett stort samhällsproblem. T.ex. kostar problematiken arbetsgivarna 4 % av den totala lönekostnaden. Därtill får bara 20 % av de svenskar som har problem den hjälp de behöver.
Men, om en individ dricker 15 enheter en vecka säger det i sig självt ingenting om ifall personen håller på att utveckla alkoholproblem eller inte. Då måste man även titta på andra faktorer; som frekvens, eventuella negativa effekter på psykisk och fysisk hälsa, sociala konsekvenser, sårbarhetsfaktorer som arv, med mera, med mera.
Därtill finns det en moralisk och känslomässig aspekt som mer eller mindre alltid dyker upp när alkoholbruk diskuteras. D.v.s. bilden av att man skulle vara en dålig människa om man dricker för mycket. Detta är något som kan skapa skamkänslor även om man inte har ett problem, men det är framför allt en av de främsta orsakerna till att de som faktiskt behöver hjälp inte söker den. Plötslig upprördhet över till synes neutral information kan faktiskt vara ett uttryck för skamkänslor. Det är delvis så skam fungerar. Men, man är INTE en dålig människa för att man börjat utveckla en problematik. På precis samma sätt som man inte är en dålig människa för att man gått in i en depression. Har det gått för långt och blivit ohanterligt behöver man dock hjälp i båda fallen.
RecoverOnline erbjuder alltid en kostnadsfri konsultation. Detta oavsett om man är arbetsgivare, egenföretagare eller hör av sig som privatperson.
E-post: kontakt@recoveronline.se
Telefon: 010-204 06 66
Hemsida: recoveronline.se